http://www.copywriter.se
Publicerad 2008-10-28 00:00:00
Hur får du journalister att läsa ditt pressmeddelande? Och hur får du dem att rapportera om din nyhet? Två viktiga frågor för dig som är företagare eller PR-ansvarig på ett företag. Nu ska jag avslöja de hemliga svaren för dig. Eller rättare sagt, tio vanliga fel som gör att din pressrelease INTE blir läst och publicerad.
Det finns ingen attraktivare kommunikationskanal än pressens redaktionella spalter och radio/tv:s sändningstid. Här når du mängder av målgrupper snabbt och samtidigt, och du får medias objektivitet och trovärdighet på köpet. Och bäst av allt: Det är gratis. Numera finns dessutom hela Internet som bonus. Det globala nätet är fyllt med webbplatser som behöver information till sina sajter.
Egentligen är det ganska enkelt att formulera en välskriven pressrelease. Alla goda tidningsläsare borde klara av det. Ett pressmeddelande bör nämligen utformas som journalister utformar sina artiklar. Genom att studera texter och notiser i tidningar får du ett bra intryck av hur du bör skriva. Trots det, skickas dagligen alltför många undermåliga releaser. Här är därför en genomgång av de tio vanligaste felen som görs. Förhoppningsvis hjälper listan dig att lämna förlorarlägret. Varsågod.
1. DEN SLARVIGA RUBRIKEN.
Många misslyckas redan i pressmeddelandets första bokstäver. De sätter helt enkelt en för dålig rubrik. Gör aldrig det. Lägg tid och kärlek på att skapa den perfekta rubriken. En intressant rubrik är nämligen det första journalister ser när de går igenom högarna av material som företag, organisationer och myndigheter skickar till redaktionen. Där sker den första sållningen. Och skickar du pressmaterial via e-post är rubriken än viktigare, för om den inte direkt fångar uppmärksamheten blir ditt mejl inte ens öppnat.
2. ICKE-NYHETEN.
Problemet med bra rubriker är att de bara kan skrivas ifall du har något att berätta nedanför rubriken. Har du inget att berätta ? då ska du inte skicka en pressrelease. Det är en grundregel alltför många slarvar med. Låt inte känslan "Det var länge sedan vi skickade ett pressmeddelande" styra utskicket, låt det istället bli en katalysator för att först skapa en nyhet.
3. DET SAKNADE VERBET.
Ha alltid med ett verb i rubriken. Det gör meningen aktiv. Undvik att prata dåtid, minns istället lovorden din svensklärare gav formerna presens och futurum. Här och nu, eller snart kommer, är känslan som ska prägla din nyhet.
4. FÖR LÅNG OCH FÖR KORT RUBRIK.
Rubriker i tidningar är sällan längre än 25 bokstäver. Du kan dock bjuda på några mer nedslag i din rubrik. Här är en bra rubrik jag aldrig glömmer från ett pressmeddelande i en kampanj mot alkohol: "Tre av tio flaskor sprit är illegal alkohol." 36 bokstäver. Alldeles lagom. Fick dessutom plats på en rad. Tyvärr är det alltför vanligt med
fåordiga rubriker eller på tok för långa dito (flera rader). Resultatet blir då att du antingen säger ingenting eller så mycket att ögonen bländas.
5. DE GLÖMDA FRÅGEORDEN.
Första dagen på journalistskolorna får studenterna lära sig att en fullständig artikel måste innehålla svar på frågorna vad, vem, när, var, hur och varför. Det är dessa sex ord som är kriteriet för en fullt berättad nyhet. Om du har med svaren på dem, då har du givit journalisten allt han behöver. Det finns faktiskt en fråga till: Hur mycket? När det gäller ett meddelande om en ny jätteorder är det naturligtvis intressant att få reda på ordervärdet också.
6. FELAKTIG ORDNING.
Du har hört det förut: Börja med det viktigaste som ska förmedlas. Det som egentligen menas med det är att innehållet måste komma i en bestämd ordning. Huvudpoängen och slutsatsen ska komma först, därefter konsekvensen, utgångspunkten, detalj- och bakgrundsinformationen. Om du bara visste hur många skribenter som missar detta och bygger pressmeddelandet enligt principen "huller om buller" ?
7. FÖR MYCKET SKITSNACK.
Du ser det i andras texter, men glömmer det när du skriver själv. Jag talar om de "buzzwords" vi skribenter fyller våra texter med - i onödan. Använd inte engelska ord för att det är "coolt" eller för att du inte orkar hitta en svensk motsvarighet. Det finns ingen anledning att försöka verka smart genom att använda svåra ord eller överdrivet långa meningar. Journalister blir inte imponerade. Tvärtom, de fängslas endast av människor som kan förklara komplexa sammanhang på ett enkelt sätt.
8. FEL MOTTAGARE.
Journalisters arbete består mycket i att välja bort material ur allt man översköljs av. Man väljer bort saker som inte passar överens med tidningens målgrupp och man väljer bort nyheter som inte intresserar läsarna. Gör inte misstaget att skicka ditt pressmeddelande till mottagare som inte bryr sig. Då ligger du sämre till nästa gång när du verkligen har något som borde intressera dem. Regeln är: Om du vill hjälpa ditt företag att få PR i media, ska du hjälpa journalisterna.
9. SPAMMA INTE REDAKTIONEN.
Många är duktiga på att enbart skicka material som är relevant för en viss tidning, baserat på vad de vet om tidningens målgrupp och inriktning. Men sedan gör de ett generalfel: De är också duktiga på att skicka tio kopior till tio journalister på samma redaktion, vilket tyvärr bara resulterar i överfyllda papperskorgar och mummel mellan skrivborden. Ta alltid reda på vem hos tidningen som skriver om "dina" ämnen. Gör hemläxan som kallas research.
10. VAR ÄR FAKTARUTAN?
De viktiga detaljerna på slutet glöms ofta bort. PR-mannen Tore Tobiasson skrev en gång att "Det goda pressmeddelandet ska innehålla budskapet, viktiga fakta och konkreta siffror. Det höjer chansen för att det ska bli rätt i artikeln som med all sannolikhet kommer av det goda pressmeddelandet". Därför ska alltid kontaktuppgifter till ansvariga hos avsändaren, webbadress med hänvisning till ytterligare information och pressbilder finnas med. Extra pluspoäng blir det om du kryddar med en liten faktaruta om företaget. Vilka är ni, etc?
Den här bloggen har inga kommentarer än.